Idag...

...blev jag glad. För medans jag satt och tittade på ännu ett avsnitt av Desperate Housewives plingade det till i mina högtalare. Jag hade fått en hälsning på msn. Det var förmodligen den sista personen jag trodde skulle skriva, men det gjorde hon. Det började med lite småtjafs kanske, men efter bara tre svar, så var allting som förr igen. Det kändes inte alls som att vi inte hade pratat med varandra på 6 månader. Herregud. Är det verkligen 6 månader? Helt sjukt. Men jag är glad att hon skrev. Det kändes som att ingenting hade förändrats. Som att man bara varit bortrest ett tag. Tack Kimberley! Tack för att du tog dig modet att skriva. Jag hade aldrig gjort det. Förmodligen för att jag inte trodde att du ville...